Min fina
Om bara folk visste. Om dom än visste hur mycket ridning betyder för mig. Hur mycket en speciell häst betyder för mig. Jag vet att folk tänker "det är ju bara en häst" "det är bara ridning" "varför vill du rida när du kan göra något roligt istället?" "man gör ju ändå ingenting, man sitter ju bara där". Det folk inte vet är att ridning och hästar är allt för mig. Det är mitt liv. Jag vet inte om jag skulle klara mig utan hästar i mitt liv. Det skulle kännas tomt. Som om det fattades någonting. Ibland kan jag inte låta bli och tänka på om jag skulle vara med om en olycka och jag inte skulle kunna rida igen. Vad gör jag då? Det blir som att starta ett nytt liv. Utan det bästa som finns.
Sen har vi den där speciella hästen. Jag gissar på att alla föstår att det är Max? Många tror att om han försvinner är det ju bara att hitta en ny. Det är ju bara en häst. Eller? Men att hitta en ny häst som jag känner lika för i första ögonblicket. Som jag känner direkt att det känns rätt... Det är riktigt svårt kan jag lova! Det de inte förstår är att Max är så otroligt mycket mer än bara en häst. Han är min bästa vän. Det finns inte många vänner jag skulle stå ut med varje dag i flera år. Max är den vännen som jag alltid kommer stå ut med. Visst man kan tröttna vissa dagar när han bara är trotsig och jobbig. Men när det blir sånna dagar som allting bara går perfekt, det är de dagarna man lever för. Det spelar ingen roll om det går dåligt 5 dagar i veckan och bra 2. Det är de där två dagarna som gör häst livet roligt.
Trots att vi inte har haft så jätte mycket tid tillsammans så är han den bästa hästen. Han kanske inte är den bästa hästen på dressyr, hoppning eller så. Men han har verkligen hjärtat på rätt ställe. Jag vet att han aldrig skulle göra illa mig med mening. Då menar jag inte ett naffs, utan verkligen göra illa.
Den gången han stack med mig var den första och enda gången jag har varit livrädd på en häst. Då menar jag LIVRÄDD! Jag visste inte vad jag skulle göra. Vad som kunde hända. Ni vill inte ens veta känslan man får när det händer någonting så farligt och man sitter där och försöker och försöker men ingenting hjälper. När man sitter och drar med hela sin kraft men det saktas inte ner.
Sen har vi den där speciella hästen. Jag gissar på att alla föstår att det är Max? Många tror att om han försvinner är det ju bara att hitta en ny. Det är ju bara en häst. Eller? Men att hitta en ny häst som jag känner lika för i första ögonblicket. Som jag känner direkt att det känns rätt... Det är riktigt svårt kan jag lova! Det de inte förstår är att Max är så otroligt mycket mer än bara en häst. Han är min bästa vän. Det finns inte många vänner jag skulle stå ut med varje dag i flera år. Max är den vännen som jag alltid kommer stå ut med. Visst man kan tröttna vissa dagar när han bara är trotsig och jobbig. Men när det blir sånna dagar som allting bara går perfekt, det är de dagarna man lever för. Det spelar ingen roll om det går dåligt 5 dagar i veckan och bra 2. Det är de där två dagarna som gör häst livet roligt.
Trots att vi inte har haft så jätte mycket tid tillsammans så är han den bästa hästen. Han kanske inte är den bästa hästen på dressyr, hoppning eller så. Men han har verkligen hjärtat på rätt ställe. Jag vet att han aldrig skulle göra illa mig med mening. Då menar jag inte ett naffs, utan verkligen göra illa.
Den gången han stack med mig var den första och enda gången jag har varit livrädd på en häst. Då menar jag LIVRÄDD! Jag visste inte vad jag skulle göra. Vad som kunde hända. Ni vill inte ens veta känslan man får när det händer någonting så farligt och man sitter där och försöker och försöker men ingenting hjälper. När man sitter och drar med hela sin kraft men det saktas inte ner.
Men jag var inte rädd första gången jag red honom efter det. Jag litar på honom. Att han inte ska göra det igen. Vi har kommit en bra bit på våran resa. Men vi är inte framme än. Vi har fortfarande kvar att lära av och med varann.
Vårat mål... Jadu.. Många har ju mål att dom ska gå felfritt en bana på 1.20 m t.ex. Men vi ska ha kul, lära oss en massa nya tricks, växa tillsammans och som individer. Det är vårat mål.
Vårat mål... Jadu.. Många har ju mål att dom ska gå felfritt en bana på 1.20 m t.ex. Men vi ska ha kul, lära oss en massa nya tricks, växa tillsammans och som individer. Det är vårat mål.
Kommentarer
Trackback
